Vikariat

HELLO FROM THE OTHER SIIIIDE!
Tiden fortsätter att flyga iväg... Jag jobbar för fullt på ett vikariat som jag fick i april. Jag var resurs på en förskola (äldrebarnsavdelning) i slutet av mars och början av april. Det var tänkt att jag skulle fortsätta vara resurs där i två veckor till minst men sen fick jag istället ett långt vikariat på en av deras småbarnsavdelningar. Så nu har jag varit där i 5 veckor redan... Som sagt, tiden flyger iväg!
 
Vi har 16 barn där de yngsta är lite över 2 år och de äldsta lite över 4. Jag trivs med personalen och barnen är härliga men kan även vara väldigt jobbiga, haha! De yngsta är väldigt fysiska: Slår varandra, biter och så vidare... Vet inte hur många gånger vi säger till dem varje dag... Så mycket tårar. Och ett av barnen brukar putta ut stolen och stå på fotstödet när vi äter och varje dag säger jag till henne att sitta ner ordentligt... Men i princip varje dag slutar det med att hon slår sig för att hon ramlar ner eller dylikt. Det är så tröttsamt att de inte lyssnar eller lär sig av "misstagen". Vi vill ju inte att de ska slå sig, eller varandra.
 
Men ja, barnen kan vara väldigt jobbiga, men de är även väldigt mysiga och roliga. På morgonarna är det ofta flera barn som kommer springandes och glatt ropar mitt namn. Ibland får jag söta komplimanger om att jag är fin och dylikt. Och de säger och gör så många roliga saker... T.ex när jag hostade en gång så strök en av 2-åringarna mig tröstande över armen och sa 'prosit', haha. Och vi har ett barn som leker bra med de andra och kan låta mycket i leken, men är blyg mot oss vuxna. Vid matbordet kan vi andra sitta och prata med varandra, medan hon mest sitter tyst och typ observerar. Men då och då säger hon tyst saker till mig som "Pappa ska hämta mig idag" eller "Vi cyklade hit" och det är så sött för då känner jag att hon känner tillit till mig osv. En av våra pojkar ville inte bli lämnad på förskolan häromdagen och jag fick bära med mig honom, och han var väldigt motvillig och grät. När han blev ännu motvilligare satte jag ner honom för att jag tänkte att han kanske ville gå själv, men då stod han bara där. Så då bar jag upp honom igen och då höll han fast i mig nästan som en koala, haha! Då var han glad igen och ville knappt att jag skulle sätta ner honom, aw. Och de flesta av barnen sover efter lunch och det är så gulligt när de är nyvakna och de halvsovande sitter och trängs i soffan, och deras ben når knappt fram till kanten av soffan.
 
Var Förskolans Dag i torsdags!
 
Miljön utanför förskolan är väldigt fin, särskilt när det har varit så fint väder.
 
Har fått lite arbetskläder, ooooohhh.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0